Förordet skrevs våren 2004
Hypoteser om USA:s framtid i Hjärtat eller döden1. USA är ett informellt imperium som just för tillfället innehar ekonomisk och militär hegemoni i den delen av världen som brukar kallas liberaldemokratisk, vilket också råkar vara det som kallas kärnan, alltså den delen som just för tillfället har någon betydelse. Den består av Västeuropa, Nordamerika och Ostasien. Vi lever därför i en så kallad unipolär värld dominerad av en hegemon, eller ett imperium beroende på hur man ser det.
2. USA:s militära makt bygger allt för mycket på den illusion av oövervinnerlighet som man har byggt upp genom strider och fälttåg mot de facto barbariska och primitiva stater i imperiets periferi. USA har ännu ej i modern tid mött en likvärdig och värdig motståndare. Liknelsen mellan det gamla förenade kungadömets känsla av oövervinnerlighet i tron att
man hade utkämpat ”riktiga krig” under 1800 -talets andra hälft är slående. Verkligheten kom som en brutal överraskning i Boerkriget och i det första världskriget. Risken är att USA förr eller senare stöter sig med ett land som faktiskt kan skjuta tillbaka.
3. USA kommer att förlora kriget mot terrorismen och därigenom kontrollen över mellanösterns oljetillgångar. De arabiska regimer som USA har som vänner i mellanöstern kommer att falla för inre krafter.
4. USA investerar nu offensivt i rysk oljeindustri på Novaja Zemlja i Ishavet och i pipelines till Murmansk från det inre av Ryssland samt över Balkanhalvön och genom Kaukasus. Man vill trygga sin framtida oljetillförsel.
5. EU kommer inom 10 års tid att bli en lika mäktig ekonomisk supermakt som USA.
6. Militär makt vilar i grunden på ekonomisk makt.
7. EU kommer inom 10 -20 års tid att bli en militär supermakt.
8. När EU:s militära och ekonomiska makt har konsoliderats då kommer EU att bli en motpol till det amerikanska imperiet (detta kommer dock inte ske obestritt). Det betyder att vi då kommer att leva i en bipolär värld. I en sådan värld är det enligt ett så kallat realistiskt perspektiv en terrorbalans mellan de båda supermakterna som kommer att verka fredsskapande. Krig kan då komma att utkämpas ”by proxy”, alltså inte direkt mellan EU och USA
utan genom bulvaner. Men detta perspektiv bygger alldeles för mycket på våra historiska erfarenheter av den extremt bipolära världen under det kalla kriget. Våra historiska erfarenheter präglas dessutom alldeles för mycket av kärnvapenupprustning och skräckvisioner om mänsklighetens undergång.
9. Kärnvapen kommer inom kort att bli lika obsoleta för militär användning i krig som stridsgasen under det andra världskriget. Trots det kommer allt fler länder att skaffa sig kärnvapen eftersom de ger dessa länder en möjlighet att försäkra sig mot regelrätta invasioner. Krigen kan komma att föras på andra sätt och de kommer att föras allt mer redan i fredstid genom ”covert action” som t ex genom att påverka folkomröstningar.
10. Liberaler tror oftast att den eviga ”demokratiska freden” nu existerar här i vår tid. Demokratier krigar aldrig med varandra, det säger myten och lögnen. Men våra västerländska demokratier av idag och i synnerhet USA:s börjar allt mer likna oligarkier. Är det någon som har hört talas om en evig ”oligarkisk fred”?
11. USA kan på grund av ekonomiska problem och allt mindre potens inom särskilt det militära området komma att radikaliseras ytterligare politiskt. Det kan leda till fortsatta utrikespolitiska äventyrligheter.
12. Inget imperium har hittills givit upp utan strid (utom möjligen Sovjetunionen om det nu kan räknas).
USA har att inom 10 års tid att bestämma sig för ett av två val:
• Allians med en likvärdig supermakt och därigenom förlust av den militära hegemonin?
• Öppen fiendskap?
Det är det sista alternativet öppen fiendskap som den här boken handlar om. Anledningen till att Skandinavien hamnar i fokus beror på den ryska oljan från norra Ishavet som skulle öka dramatiskt i betydelse för USA om man förlorade kriget mot terrorismen eller som jag föredrar att kalla det, kriget om mellanösterns råvarutillgångar. Det är intressant att notera att amerikaner gärna pratar om sin hegemoni men samtidigt vägrar att prata om kriterier för
hegemoni. Kriterium nr 1 för hegemoni är nämligen kontroll över råvarutillgångar.
Politiken i Hjärtat eller dödenPolitiskt såg jag när boken skrevs kulturradikaler och liberaler i alla dess former(radikaler) som de värsta fienderna mot vårt samhälle, i dag återstår bara liberalismen som den totala segrare den är, detta skrevs alltså våren 2004 och min främste allierade i dag är förstås Påven som insett detsamma:
Vårt samhälle är liberalt och alla våra partier håller liberalismen som en god ideologi för att skapa ett gott samhälle. Alla partier tycker inte om liberalistisk ekonomisk politik men de har inget att säga om liberalismens värderelativism. Liberalismen har flera blinda fält, ett av dem har redan nämnts. Här skall jag nu presentera det andra blinda fältet. Min kritik av liberalismen kan konkretiseras på följande sätt:
Liberalismen säger ingenting om vad som är ett bra liv att leva. Livets innehåll och mening säger liberalismen ingenting om. Liberalismen säger inte vad som är rätt eller fel eller för den delen inte heller vad som är moraliskt förkastligt.
Alla människor i ett liberalt samhälle är utelämnade till sin egen begåvningsnivå. De som inte är tillräckligt begåvade är lätta offer att påverka. De som således är godtrogna eller otillräckligt begåvade kommer bli NIKE, Ronald McDonald, Fittjaboys, Hitler Jugend eller något annat som ”marknaden” tycker att de skall bli. Dessa människor kommer att ställa
upp i ”Ricki Lake Show”, vidriga dokusåpor och ”Fråga Olle” och förneka och förnedra sig själva. De kommer att fråga Olle hur man skall utföra oralsex och de kommer att tatuera in NIKE i pannan ifall det är det som just för tillfället är rätt. De kommer också att ställa upp i våra dokusåpor som av framtidens historiker kommer att dömas ut som vår tids ”freakshows”.
Det liberalismen inte ger dessa människor är en grundtrygghet. Människor som
är godtrogna och lättmanipulerade blir offer för liberalismens totala brist på försvar mot kommersialismen (även politisk kommersialism). Folkflertalet har ingen som helst nytta av alla liberalismens sociala- och ekonomiska friheter eftersom de inte har något innehåll för dem. De är utelämnade som vilsna, otrygga och lättmanipulerade offer.
Det är tyvärr så att om alla ges friheten att skapa sin egen identitet då ges även andra full frihet att skapa om den identiteten eller förstöra den, eller på annat sätt utnyttja den för att exempelvis sälja en livstil eller Nikeskor och allt detta görs helt i enlighet med frihetens principer.
I debatter på Internet möter jag ofta inbitna liberaler som är övertygade om sin egen frihet. De är i regel starka och rika människor. Liberalismen är en ideologi för de redan framgångsrika och de tror i sin naivitet att det som är bra för de själva också är bra för alla andra. Men även dessa liberaler inser efter ett tag att de i själva verket inte alls är fria. De är istället lika mycket kommersialismens slavar som de obegåvade för när folkflertalet köper PR-konsulters, dogmatikers och allehanda andra manipulatörers argument blir ju även dessa de ivrigaste försvararna av liberalismen själva en avart i samhället, en atavism. När de slår upp kvällstidningen eller knäpper på dumburken då ser de inte de unika individer som deras ideologi skulle skapa. De ser istället extremt likriktade människor som tycker och tänker likadant och som inte för en sekund skulle överväga att dö för det liberalistiska system som liberalerna hyllar så mycket...
